Varför BACS-teknologi behöver ett genombrott i Sverige

1. Låg teknikspridning trots stora klimatmål

Sverige och övriga Norden har ambitiösa klimatmål och en lång tradition av energieffektiva byggnader, men digitaliseringen av fastighetsdrift – särskilt avancerad BACS – har inte slagit igenom i den befintliga bostadssektorn. Enligt Energimyndigheten (2023) och rapporter från Nordiska Ministerrådet är andelen byggnader med avancerad styrning och övervakning fortfarande låg, särskilt i äldre flerbostadshus och miljonprogrammet.¹ ²

·         I Danmark och Norge har liknande mönster observerats: BACS är vanligt i nyproduktion och kommersiella fastigheter, men sällsynt i äldre bostadsbestånd.³

2. Kunskaps- och adoptionsbarriärer

Flera nordiska studier (bl.a. Sveby, IVL Svenska Miljöinstitutet, och Sintef) pekar på att de största hindren för energieffektivisering i befintliga byggnader är: - Brist på kunskap om nya tekniska lösningar - Osäkerhet kring lönsamhet och drift - Brist på demonstrationsexempel i liknande byggnader⁴ ⁵

Detta gäller särskilt för fastighetsägare av miljonprogrammet, där föråldrade värmesystem och låg digitaliseringsgrad är vanliga.

3. Behovet av stöd för teknikspridning – lärdomar från solcellsutvecklingen

Solcellsmarknaden i Sverige är ett tydligt exempel på hur riktade stöd kan bryta igenom tröghet och kunskapsbarriärer. Innan investeringsstödet infördes 2009 var solceller marginella i Sverige. Med statligt stöd och informationsinsatser ökade antalet anläggningar från några hundra till över 250 000 på drygt ett decennium.⁶

·         Enligt Energimyndigheten och Nordisk Energiforskning var det just kombinationen av ekonomiskt stöd och kunskapsspridning som möjliggjorde denna utveckling.⁷

Samma mekanismer behövs nu för BACS: Stöd för pilotprojekt och demonstrationer sänker tröskeln för fastighetsägare, bygger upp leverantörskedjan och skapar förtroende för tekniken.

4. Belimo EnergyValve – en internationellt beprövad men okänd lösning i Sverige

Belimo EnergyValve är en avancerad, tryckoberoende ventil med integrerad energimätning, automatisk delta-T-optimering och IoT-uppkoppling. Lösningen är etablerad i Centraleuropa och Norden (t.ex. i danska och norska referensprojekt), men är fortfarande okänd för de flesta svenska fastighetsägare.⁸

·         I norska och danska pilotprojekt har Belimo EnergyValve visat 15–25% energibesparing och förbättrad komfort, särskilt i äldre flerbostadshus.⁹

·         I Sverige finns endast ett fåtal installationer, och kunskapen om tekniken är låg bland installatörer och förvaltare.

5. Miljonprogrammets potential

Miljonprogrammet omfattar ca 650 000 lägenheter och är Sveriges största enskilda energibesparingsmöjlighet. Enligt Boverket och Energimyndigheten är potentialen för styr- och regleråtgärder mycket stor, men genomförandetakten är låg.¹⁰

·         Nordiska erfarenheter visar att BACS-åtgärder i liknande bestånd ger snabb återbetalning (ofta <4 år) och betydande klimatnytta.

·         Stöd till teknikspridning kan skapa de första referensprojekten, bygga upp kompetens och bana väg för bredare implementering.

6. Samhällsekonomisk och klimatmässig motivering

·         BACS-åtgärder har i nordiska och europeiska studier visat sig vara bland de mest kostnadseffektiva klimatåtgärderna i byggnadssektorn (Energimyndigheten, 2022; European Commission, 2023).¹¹

·         Stöd till teknikspridning ger multiplikatoreffekter: kunskapsspridning, leverantörsutveckling och snabbare marknadsomvandling.

Sammanfattning

BACS-teknologi, och särskilt lösningar som Belimo EnergyValve, har potential att ge stora energibesparingar och klimatnytta i Sveriges befintliga bostadsbestånd. Men för att bryta igenom kunskaps- och adoptionsbarriärer krävs riktade stödinsatser, precis som för solceller. Med rätt stöd kan Sverige ta ledningen i digitalisering och energieffektivisering av äldre byggnader – och miljonprogrammet är den självklara startpunkten.

Källor och referenser

1.       Energimyndigheten: “Energieffektivisering i bebyggelsen – Långsiktig strategi 2023”

2.       Nordiska Ministerrådet: “Energy Efficiency in the Nordic Building Sector” (2022)

3.       Sintef (Norge): “Barriers for energy upgrades in Norwegian housing” (2021)

4.       Sveby: “Branschstandard för energiberäkningar” (2023)

5.       IVL Svenska Miljöinstitutet: “Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i flerbostadshus” (2020)

6.       Energimyndigheten: “Statistik över solceller i Sverige” (2024)

7.       Nordisk Energiforskning: “Nordic Solar Policy” (2022)

8.       Belimo: Referensprojekt Danmark/Norge, se belimo.se/referenser

9.       Gate 21 (Danmark): “Smart Energy Systems in Buildings” (2021)

10.   Boverket: “Miljonprogrammet – renoveringsbehov och potential” (2023)

11.   European Commission: “Cost-effective energy and carbon savings in buildings” (2023)

Denna motivering är anpassad för svenska förhållanden och bygger på skandinaviska och europeiska källor.