Ekonomi

Vad innebär lönsamhet?

Energieffektiviseringsåtgärder, som inte måste genomföras som en del av byggnadens grundläggande underhåll, utgör investeringar. De ekonomiska förväntningarna på investeringar skiljer sig från hur kostnaden för löpande underhåll hanteras. För att en investering ska genomföras bör den kunna bedömas vara lönsam och tillföra ett ekonomiskt värde, eller tillföra värde på annat vis. Att åtgärden är lönsam innebär att den ger ett ekonomiskt överskott över kalkylperioden, vilket kan beskrivas som ett ökat driftnetto, som ökar byggnadens värde. Driftnetto är det ekonomiska överskott som återstår efter att alla kostnader för drift, underhåll och skatt har dragits av från hyresintäkterna på en fastighet. Det kan ses som ett mått på fastighetens lönsamhet och används ofta av fastighetsägare och investerare för att bedöma en fastighets värde och potential. Exempel på faktorer som förbättrar driftnettot är minskade utgifter för energi och underhåll. Exempel på andra typer av värde som inte lika tydligt syns på driftnettot är förbättrade funktioner som till exempel bättre inomhusmiljö.

 

Installationsåtgärder

Byte av komponenter i byggnadens värme- och ventilationssystem som pumpar, fläktar och ventiler är ofta mindre kostsamma än åtgärder i klimatskärmen. Däremot är de mest energibesparande åtgärderna som byte till från- och tilluftsventilation (FTX) i en byggnad med självdrag, eller att installera en frånluftsvärmepump (FVP) för att återvinna värmen i frånluften, både kostsamma och komplexa. Om det däremot redan finns ett gammalt FTX aggregat i byggnaden så är det värt att räkna på lönsamheten i att byta värmeväxlare och fläktar i dessa.

 

Byte av äldre undercentral för fjärrvärme

Att renovera en dåligt presterande fjärrvärmeundercentral är relativt dyrt men det kan vara en lönsam åtgärd om prestandan är dålig. Dock så kan ägandeförhållandena för fjärrvärmeundercentral variera beroende på vilket energibolag som tillhandahåller fjärrvärmen. På vissa orter äger energibolaget fjärrvärmeundercentralen och då kan fastighetsägaren normalt inte göra energieffektiviserande åtgärder.

 

Byte av äldre värme och ventilationssystem

Installationer som är kopplade till byggnadens värme- och ventilationssystem åldras och behöver underhållas för att behålla önskad funktion. Även med korrekt utfört underhåll är den tekniska livslängden begränsad. Vidare går den tekniska utvecklingen konstant framåt och nyutvecklade system har oftast högre verkningsgrad än äldre. Tekniska installationer fungerar normalt sett bra 10-20 år men i praktiken dröjer det ofta längre än så innan byten/renoveringar av utrustningen görs. Att göra åtgärder kan därför vara väldigt lönsamt. Att byta gammal utrustning med nedsatt prestanda har ofta betalat tillbaka sig inom ett fåtal år.

 

System för styrning och övervakning

System för övervakning av byggnaders inomhusklimat och driftparametrar samt för styrning av tekniska installationer har utvecklats snabbt de senaste åren. Byte från äldre till nyare reglercentral i kombination med installation av rumsgivare kan ge en betydande energibesparing. Inomhustemperaturen kan hållas jämnare och övertemperaturer kan i större utsträckning undvikas. Det leder också till ökad upplevd komfort för boende. Kunskap om inomhustemperaturer i byggnadens lägenhet kan också vara till god hjälp inför och i samband med injustering av värmesystem. Installationsåtgärder kan ge upphov till viss minskning i effektbehov men oftast inte i samma utsträckning som klimatskärmsåtgärder. För att bedöma lönsamheten är det därför inte lika viktigt att utreda åtgärdens påverkan på byggnadens värmeeffektbehov.

 

Förvaltningsåtgärder – Optimering av installationstekniska system

Byggnadens installationstekniska system bör regelbundet kontrolleras med avseende på energianvändning och inomhusmiljökvalitet. De som är aktuella är system för:

• värme

• ventilation

• tappvarmvatten

• varmvattencirkulation

• fastighetsel (belysning i trapphus och allmänna utrymmen, hissar, pumpar mm).

 

Många byggnader använder mer energi än vad de borde göra tack vare att ovan system inte skötts om. Uppföljning av byggnader där inställningar rättats till och systemen optimerats visar att energianvändningen minskat med mellan 5 och 35 procent. Dessa åtgärder är oftast inte lika dyra som åtgärder där utrustning byts ut eller uppgraderas och det är enklare att få lönsamhet för åtgärder som handlar om att minska onödiga förluster.