Make climate, not war

Från Klimatkris till Krigsekonomi: När Vapen Prioriteras Framför Planetens Framtid

I en värld där de tre mest handlade produkterna är energi, vapen och droger/läkemedel, ser vi nu en oroväckande förskjutning av prioriteringar. Klimatkrisen, som för bara några år sedan beskrevs som mänsklighetens största hot, får nu ta ett steg tillbaka när europeiska länder omfördelar miljarder från klimatbistånd till försvarssatsningar. Efter tre år av krig borde vi diskutera fred och diplomati, men istället ser vi en accelererande vapenindustri som genererar enorma vinster.

Biståndspengar omdirigeras till försvarsindustrin

Europas övergång till en krigsekonomi har dramatiska konsekvenser. Miljarder euro som tidigare var öronmärkta för att hjälpa utsatta länder hantera klimatkrisens effekter styrs nu om till militära ändamål. Minskade insatser för skydd mot översvämningar, torka och stormar i fattigare länder kan få allvarliga följder – högre inflation, ökad migration och ett försvagat europeiskt inflytande globalt.

Gareth Redmond-King, chef för det internationella programmet vid Energy and Climate Intelligence Unit, understryker allvaret: "Vi är ömsesidigt beroende av dessa länder."

Drastiska nedskärningar i hela Europa

Exemplen på nedskärningar är slående:

- Storbritannien: Premiärminister Keir Starmer har aviserat minskningar i biståndet på sex miljarder pund för att istället prioritera försvaret

- Tyskland: Planerar att minska utvecklingsbiståndet med nästan en miljard dollar

- Nederländerna: Har aviserat nedskärningar på 2,4 miljarder euro

- Liknande beslut fattas i Finland, Sverige och Schweiz

Redmond-King varnar för att dessa nedskärningar kommer att påverka exporten av råvaror till Europa. Utan tillräckligt skydd mot klimatrelaterade katastrofer kan vi vänta oss högre priser på produkter som kaffe, kakao och bananer. Dessutom kan minskade investeringar idag leda till betydligt högre kostnader i framtiden.

Klimatbiståndet och den globala stabiliteten

Storbritannien importerar 40% av sin mat från utlandet, och hälften av dessa varor kommer från områden som redan drabbas av klimatförändringarnas effekter. Minskade biståndsinsatser kan förvärra situationen och leda till ökat migrationstryck mot Europa.

Samtidigt skapar västvärldens reträtt från utvecklingsbistånd ett maktvakuum i strategiskt viktiga regioner. Redmond-King varnar: "Världen har förändrats mycket de senaste månaderna, och det råder ingen tvekan om att vi måste öka försvarsbudgeten. Men genom att skära ned på klimatbiståndet riskerar vi att underminera stabiliteten i dessa länder och ge andra aktörer chansen att ta över."

Klimatlöften och marknadsreaktion

Nedskärningarna sker bara tre månader efter klimatmötet COP29 i Baku, där rika länder lovade 300 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till fattigare nationer – ett löfte som nu verkar alltmer osannolikt att uppfyllas.

Samtidigt talar marknaderna sitt tydliga språk: S&P Global Clean Energy Index har tappat cirka 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, medan S&P Global 1200 Aerospace & Defense Index ökat med 64 procent under samma period.

Människan – det verkliga hotet

När vi förvandlar vår ekonomi från klimatfokuserad till krigsorienterad måste vi ställa oss den obekväma frågan: Var klimatet någonsin det största hotet mot vår existens, eller är det vi människor själva som utgör det största hotet genom våra prioriteringar?

Efter tre år av krig borde retoriken handla om fred och diplomati, inte om att maximera vinster från vapenförsäljning. De tre mest handlade produkterna i världen – energi, vapen och droger/läkemedel – säger något djupt oroande om våra kollektiva prioriteringar. När vi väljer att investera i vapen istället för i klimatskydd, väljer vi också en framtid där fler konflikter blir oundvikliga när klimatkatastrofer drabbar de mest sårbara.