Tysklands gröna paradox: Förnybar energi och det ökande beroendet av kärnkraft

Rekordhög andel förnybar energi – med en dold sanning

Tysklands elproduktion har nått nya milstolpar när det gäller grön energi. Enligt landets federala nätmyndighet stod förnybara källor för hela 59 procent av elmixen under 2024, medan Fraunhofer-institutet rapporterar en ännu högre siffra på 62,7 procent. Detta framställs ofta som en framgångssaga i den gröna omställningen.

Men bakom dessa imponerande siffror döljer sig en ironisk verklighet: Samtidigt som Tyskland stängde sina egna kärnkraftverk av ideologiska skäl, har importen av kärnkraftsel tredubblats under det senaste decenniet. Det land som profilerat sig globalt som motståndare till kärnkraft, och som med stolthet avvecklat sina egna reaktorer, förlitar sig nu mer än någonsin på grannländernas kärnkraftsproduktion.

Den gröna fasadens baksida

Under 2024 importerade Tyskland hela 18,3 terawattimmar kärnkraftsel, vilket utgör drygt en fjärdedel av all importerad el. Största leverantören är Frankrike, följt av Schweiz, Nederländerna, Belgien, Sverige och Tjeckien. Totalt står importerad kärnkraftsel för fyra procent av Tysklands totala elförbrukning – en anmärkningsvärd siffra för ett land som så högljutt tagit avstånd från denna energiform.

Ironin blir ännu tydligare när man betänker att innan Tyskland stängde sina egna kärnkraftverk stod denna energikälla för nästan en tredjedel av landets elproduktion. Nu har man ersatt inhemsk kärnkraft med importerad sådan, samtidigt som man fortsätter marknadsföra sig som ett föregångsland inom grön energiomställning.

Förnybara energikällors utmaningar blottläggs

Den stora andelen förnybar energi har skapat betydande utmaningar. Sol- och vindkraft är till sin natur väderberoende och därmed svårplanerade. När produktionen inte matchar efterfrågan måste Tyskland importera el från utlandet, vilket resulterade i ett handelsunderskott på 31,9 terawattimmar under 2024. Samtidigt ökade Tysklands elförbrukning med 1,3 procent jämfört med föregående år, medan produktionen minskade med 4,2 procent. Detta ökar ytterligare beroendet av importerad el – inklusive kärnkraft.

Prisfluktuationer avslöjar systemets sårbarhet

Elpriserna i Tyskland har uppvisat dramatiska svängningar under året. På elbörsen kostade en megawattimme i genomsnitt 78,51 euro, men nådde chockerande 936,28 euro per megawattimme under en topp i december. Vid andra tillfällen uppstod sådana överskott att producenterna tvingades betala konsumenter för att använda elen, med negativa priser ner till minus 135,45 euro per megawattimme.

Dessa extrema variationer illustrerar tydligt en av de största utmaningarna med Tysklands nuvarande energimix – oförmågan att balansera utbud och efterfrågan på ett tillförlitligt sätt utan stabila baskraftkällor.

Den tyska modellens motsägelse

Det finns en djup ironi i att Tyskland, som av ideologiska skäl stängt sina egna kärnkraftverk, nu förlitar sig på importerad kärnkraft för att upprätthålla sitt energisystem. Landet har tagit på sig den ekonomiska och miljömässiga bördan av en hastig kärnkraftsavveckling, samtidigt som det indirekt fortsätter dra nytta av kärnkraftens stabilitet genom import.

Denna motsägelse väcker viktiga frågor om den verkliga hållbarheten i Tysklands energistrategi och om det faktiskt är mer "grönt" att förlita sig på importerad kärnkraft än att producera den själv under rigorös inhemsk tillsyn.